Bakgrund och syfte

Syfte

Syftet med Svampskog är att utveckla ett interaktivt webbverktyg där man som skogsägare och andra skogintresserade kan ta reda på och få visualiserat vilka mykorrhizasvampar som kan förekomma i en skog och hur olika skogsskötselmetoder kan komma att påverka dessa svampars förekomst.

Bakgrund

Bakgrunden till projektet är att det finns ett behov av att information om vilka arter eller naturvärden som finns eller kan finnas i en skog, och hur man som skogsägare, efter egna intressen och förutsättningar, med val av skötsel och hänsyn kan påverka dessa. Skogspolitiken i Sverige eftersträvar en hög och värdefull skogsproduktion samtidigt som skogens biologiska mångfald och naturvärden skall bevaras och utvecklas. Ansvaret för detta delas enligt den så kallade svenska modellen av staten och skogssektorn. Därför är utformning av skötsel och naturhänsyn i brukad skog avgörande.

För att detta skall fungera behöver skogsägare och andra som är verksamma i skogen veta vilka naturvärden som finns eller kan finnas, hur skogsskötsel påverkar dessa och hur de kan bevaras, förvaltas och utvecklas. Här har vi tagit fram en webbapplikation som gör det möjligt att börja undersöka detta för mykorrhizasvampar. Verktyget är utvecklat med data från Markinventeringen, SLU riksskogstaxeringen och SLU Artdatabanken.

DNA-baserad undersökning av marksvamp

En anledning till Svampskog är att det sedan 2015 sker en nationell DNA-baserad övervakning av marksvampar ( Svamparisverige ) av forskare vid SLU i samarbete med Markinventeringen. I korthet sker undersökningen på Markinventeringens permanenta provytor (314 m²), som delas med Riksskogstaxeringen Riksskogstaxeringen. Provytorna är organiserade i kvadratiska "trakter" med ett tätare provtagningsnät mot södra Sverige. Fältarbetet utförs av utbildad fältpersonal under sommarsäsongen. Från en mindre delyta (3,14 m²) blandas fem prover till ett prov från det översta markskiktet, humuslagret. Analyser av svampsamhällen baseras på DNA som extraherats från humusprover. Artsammansättningen i proverna beräknas genom att jämföra DNA-sekvenserna från markprover med referensdatabaser för identifierade fruktkroppar av mykorrhizasvampar. På så sätt identifieras vilka svampar som finns i skogsmark i olika delar av Sverige där det samtidigt samlas in uppgifter om skogen och marken genom Riksskogstaxeringen och Markinventeringen. Mer information om hur detta går till och resultat visas på [Svamparisverige](länk till Svamparisverige.se).

Svampkunskap baserat på fruktkroppar

Den DNA-baserade undersökningen bygger på små och relativt få prover och fångar därför bara upp de frekventa och vanliga marksvamparna. Därför ger den samlade kunskapen baserad på mykorrhizasvampars fruktkroppar en betydligt mer fullständig bild av alla arters förekomst och ekologi. I Svampskog har vi kompletterat med sammanställda uppgifter om var olika matsvampar, giftsvampar och naturvårdssvampar (rödlistade arter och signalarter) kan förekomma.

Skogsskötsel

I appen visas även en schematisk visualisering av hur förekomsten av svampmycel från olika arter och svampindivider kan se ut i skog. Visualiseringarna bygger på den samlade kunskapen om mykorrhizasvampars mycel (individer av svamp), deras ofta långlivade natur, trädens symbiosberoende med svampar och senaste decenniernas forskning om hur skogsbruk påverkar dessa organismer. Resultaten från DNA-undersökningen av Markinventeringen 2015–2019 har använts för att beräkna hur stor andel av markens mykorrhizasvampar som utgörs av olika svampgrupper vid varierande skogsåldrar. Dessa grupper inkluderar skinnsvampar (tillsammans med thelephorida svampar, t.ex. vårtöra), spindelskivlingar, kremlor och riskor, matsvampar samt naturvårdssvampar. Baserat på förekomsten vid olika skogsåldrar och generella effekter av skogsskötsel har en bedömning gjorts av påverkan inom olika skötselsystem: trakthyggesbruk, hyggesfria metoder och orört under en skogsgeneration. Visualiseringarna presenterar schematiskt både matsvampar och naturvårdsarter.

Finansiering

Projektet har finansierats av SLU och Skogssällskapet med stöd från Skogsstyrelsen och EU.

Referensgrupp

Projektet har utvecklats med hjälp av en referensgrupp bestående av:

• Sverker Johansson Bitzer
• Line Djupström, Skogforsk
• Peter Bergman, Sveaskog
• Therese Lindström, Södra Skogsägarna
• Elisabet Ottosson, SLU-Artdatabanken
  

Faktaunderlag

Sammanställning: Anders Dahlberg

DNA-baserade svampuppgifter från Svamparisverige:

• Björn Lindahl, Institutionen för Mark och Miljö, SLU
• Johan Stendahl, Programchef för Markinventeringen
• Anders Dahlberg

Fruktkroppsbaserade uppgifter om svampar:

• SLU Artdatabanken genom Artfakta.se och Artportalen (förekomster, ekologi och dokumentation för rödlistade arter)
• Litteraturuppgifter, främst från Nya svampboken (2014) av Holmberg och Marklund
• Giftsvampar och svampgifter (2024) av Folke, Hirell, Hultén och Myrnäs
• Skyddsvärd skog (2020) av Nitare och Skogsstyrelsen
• Uppgifter om matsvamp även från Svampguiden.com (Michael Krikorev)

Fotografier:

• Michael Krikorev (alla svampbilder)
• Markinventeringen (bilder på skogstyper och fältskikt)
• Carl Appelqvist (bilder på hyggesfria metoder)